Dagarna på BB
Förutom dom 6 första timmarna efter förlossningen var denna vistelse helt fantastisk! (Läs tidigare inlägg "en blå bebis"). Den bästa "weekend" i mitt liv. Sån bubbla man klev in i. Vi var bäda här och nu och ingenting annat än jag och Charlie och våran son fanns. När man stängde dörren till vårat rum så försvan allt, hela avdelningen, hela omvärlden och alla männsikor, allt bara upphörde. Det var bara vi tre nu. Vi bara var. 48 timmar av ingenting inbokat, ingen att träffa, ingen tid att passa, ingen stress bara 48 timmar av här och nu! Så härligt.
Att bara få lära känna sitt barn i lugn och ro. Njuta av varandra och våran nyblivna son. Finns inga ord för hur mycket dom dygnen betydde för mig och oss.
Att bara få lära känna sitt barn i lugn och ro. Njuta av varandra och våran nyblivna son. Finns inga ord för hur mycket dom dygnen betydde för mig och oss.
Minst lilla undran, fråga eller bekymmer så tröck man på en röd knapp och så kom det en barnmoska eller en undersköterska och förklarade/svarade på det man undrade. Dom kom och gjorde regelbundan kontroller och en barnläkare undersökte barenen varje morgon. Sån sjukvård, sån lyx är det inte många som får/har.
Tack Sverige säger jag bara!
Skön liggstill medans mamma pluggar!
Det ända som fick följa med in i bubblan var ju självklart plugget. För det finns det ingen vila ifrån (tyvärr).
Sån perfektion i mina ögon. Är så lycklig över att du blev min och han blev vår.
