Något med sommaren
Verkar som det är på sommaren jag får mina "återfall" av bloggandet. Det är väl under sommaren och semstern som man verkligen får tid att reflektera och känna efter. Då är det ju toppen att skriva ner det så man kommer ihåg det på vintern.
Jag har nu haft 7 veckor semester och mammaledigt från mitt nya jobb. Jag skulle egentligen haft ytterligare en vecka men är för rastlös i kroppen och längtar tillbaka till mitt kontor. Så jag börjar på måndag istället. Underbar känsla att faktiskt längta tillbaka till jobbet. Var längesen man kände så (om det ens hänt). Jag älskade ju min förra arbetsplats också men den var förknippad med så mycket prestation och stress över ekonomi och krav osv. Att inte ha någon grundlön, försörja en familj och ha en 1 åring hemma samt kunder som ringer när man är magsjuk eller 23:00 på kvällen och vill ha terapisamtal... gick inte riktigt ihop. Även om jag älskade att mäkla. Så var det mer ångestfyllt. Sen spelar ju cheferna sin roll i det hela också.
Nu har jag världens bästa chef. Underbara kollegor och jag får extremt fria tyglar och får göra det jag är bra på och tycker är kul. Bättre än så blir det inte.
