Att vara en stora styster

Att svika en familjemedlem är nog det värsta man kan göra. Jag själv skulle aldrig göra det. Jag kommer alltid vara en del av min familj och min familj kommer alltid vara en del av mig. På något sätt är man budna tillvarande livet ut. På något sätt även efter. Man kommer alltid vara den människans dotter eller syster även om dom eller jag är död. En familjs relation är något som man levt med hela sitt liv. En familjemedlem är någon man inte valt men som man älskar ändå. En som man litar på, en som man alltid står uppför, en som man hjälper när den behöver, en som man har delat allt med och som man kommer dela allt med. Man kommer dela sina föräldrar död med sina syskon, sina föräldrar lycka när dom får ett till barn, studenten, bröllop, barn och barnbarn. Man delar både framgång och motgång, både lycka och sorg. Man har på sätt och vis samma historia iallafall syskon. 
Jag älskar mina syskon så ofantligt mycket. Vi träffas tyvärr inte jätte ofta, en av dom har precis tagit studenten och den andra pluggar på gymnasiet och en tredje är 2 år och håller spå att lära sig att prata. Även fast vi inte ses varje dag som vi en gång gjorde och även fast vi är i olika staider i livet. Vill jag inger mer än att se dom lyckas, må bra och få vara friska. Jag är en stora syster som alltid tagit och alltid kommer ta mina syskon under mina vingar och försöka vara en förebild för dom, ge dom alla svar jag har, dela mina erfarenheter och alltid eftersträva att dom inte gör mina misstag. Alltid eftersträva att deras liv ska bli bättre och lättare än mitt. Men framför allt alltid finnas där för dom i motgång och framgång. Hjälpa dom hantera lycka och sorg för jag är ju trots allt deras stora syster. Jag tycker inte samma som dom, vi är inte alltid överens och vi har våra åsikter men vi vet att vi alltid finns där för varandra och att vi aldrig sviken varandra eller lämnar någon i sticket. Jag kommer alltid finnas där för dom. Jag längtar tills våra liv blir lite mer lika varandras och dom börjar ringa mig och fråga hur dom tycker jag skulle gjort med barn frågor, hus/lägenhets köp, pojkvänner/flickvänner, affärer/investeringar, jobb hem och hushåll. Dom är en stor andlening till att jag vill kunna så mycket. Det är för att jag vill kunna ge dom svar och för att kunna hjälpa dom. Det är för att dom alltid kommit till mig med frågor och på så sätt är jag deras trygghet och därför känner jag mig skyldig att upprätthålal den. 
Jag säger inte att jag är världens bsäta stora syster vi har bråkat och slagits, jag har kanske inte alltid funnits där, jag har inte alltid haft svar på ders frågor och jag har sagt dumma saker till dom när jag varit arg. 
Men jag skulle aldrig såra dom, ljuga för dom, gå bakom deras ryggar eller lur
a dom. Eftersom det ända jag vill är att se dom lyckas, må bra och vara friska. Många gånger tänker jag mer på deras lycka än min egen. Och för mig är det så en stora syster ska vara sätta sina små syskon för en själv och det är det jag alltid försökt göra. Jag har tagit krig, bråk och tjafs för dom. Jag har tagit knytnävar och slag för dom. Försvarat dom mot allt. Skyddat dom från faror. Hjälpt dom fattat rätt beslut. Förklarat rätt och fel. Hållt för deras öron så dom inte ska höra fel saker. Hållt för deras ögon så dom inte ska se fel saker. Lärt dom läsa och skriva. Hjälp dom med läxor. Förklarat samma matte problem tusen gånger. Jag har gjort mitt bästa för att hjälpa dom längst den krokiga vägen som livet bjuder på och det kommer jag alltid fortsätta göra!

Ännu en prins är döpt

Loke är nu döpt. Jag är så nöjd med hela dopet, ceremoni,  hela dagen. Allt var som en dröm. Och vet ni vad! Jag njöt varje sekund. 
Loke var helt fantastisk han åt bara en snabbis efter dopet och "höll" sig hela fikat. 
Jag och Emma och mamma förberedde dekorationerna i lokalen där fikat skulle vara. Charlie passade Loke. Jag verkligen ÄLSKAR att dekorera och jag hade en väldigt klar bild hur jag ville ha det men vet ju aldrig om det blir som man tänkt sig men kan säga att det blev bättre! Jag hann inte ta en ända bild och jag åt första gången kl. 19 på kvällen. Men oj vad mysigt det var och jag är så glad och tacksam för alla som kom och för Lokes alla presenter. Prästen var jätte skön och själva dop ceremonin blev precis som jag ville ha den. Högt i tak, humor, INTE stelt, massa sång och många som deltog. Lokes faste Elina bad Tack bönen, Lokes gudmor (Emma) sjöng: det vackraste jag vet, jag läste en dikt, mitt kusin barn hällde upp dop vattnet, alla barn satt framme vid dopfunten, Lokes moster sjöng: handens fem fingar. Psalmer blev: Tryggare kan ingen vara och du vet väl om att du är värdefull. Jag tycker lilla barn är väldigt fin men det stämmer inte in på Loke ett dugg. Han har knappt sovit sen han kom ut ur min mage så den fick det inte bli. Efter vart det fotografering utanför den vackraste kyrkan i Stockholm (Ekerö kyrka). 
Fikat hölls på hembyggsgården, alla tyckte dekoration och dukning var jätte fint. Och det viktigaste av allt jag var nöjd! Alla hade trevligt och fikat var (tydligen) jätte gott, inge bråk och jag hann prata med alla! 
 
Släkt familj och vänner gjorde denna dag oförglömlig. Är SÅ tacksam över att Loke har så många fina människor i sitt liv. 
Loke Björn Johan Eldwinger 2017-08-27 

Loke idag 3 månader

Idag är Loke 3 månader och 10 dagar. Jag tänkte jag skulle börja med att skriva om hur han är och hur en dag ser ut i en viss ålder. Så man senare kan gå tillbaka och läsa om hur det faktiskt var. Man har ju redan glömt hur det var när han en månad!
 
En vanlig natt: 
Loke somnar i min famn på kvällen efter ammning ibland kan jag gå med honom till sängen och lägga ner honom i babyneastet utan att han vaknar. Och ibland får jag börja om från början och amma honom tills han somnar i sängen. Han sover 1-3h i neastet oftast. Efter det vaknar han och vill ligga och amma helst tills vi gå upp nästa dag. Går jag inte med på detta skriker han och ingen av oss får sova. Så jag ligg ammar. Jag bunkrar upp med täcken och kuddar på sidorna så jag ska kunna slappna av, men ändå så att Loke kan amma /snutta medans jag (och han) halv sover. Det är väldigt varmt nu på sommaren då vi mer eller mindre sover hud mot hud hela nätterna. Men sånt ska ju vara bra för bebisar så det är bara för mig att svettas.
 
En vanlig dag:
Brukar jag och Loke gå upp mellan 8-10 beroende på hur vår natt varit. Charlie tar morgonblöjan medans jag gör och äter frukost. Loke brukar ligga i babygymmet eller sitta i babysittern och Charlie underhåller tills jag ätit klart. Ibland hinner jag städa här om Loke är nöjd. Sen tar jag över och vi planerar dagen. Byter blöja sätter på kläder och packar. Sen ammar jag en sväng innan vi drar iväg. Åker til klättercenter, klättrar och sen 0ler vi hem, äter och hämtar Focus. Sen bär det av till skogen/någon skidbacke att springa i. Har vi tur har Loke skrikit klart och hunnit somna i bilen så vi får första halvtimmen av träning ostört. Efter vi tränat går vi en sväng med hunden. Om det är bra väder och klockan inte dragit iväg stannar vi ibland och solar lite/badar Focus. Sen drar vi hem och börjar med middagen och nu på sistone har det blivit mycket mästarnas mästare (tidigare säsonger) på kvällarna. Så fort jag ätit klart ligger Loke i min famn tills vi går och lägger oss. Ganska ofta ligger han även där när jag äter och anntingen mars eller sover. 
 
Det bästa just nu:
Det är väldigt mysigt när Loke somnar i ens famn. Även om man får träsmak i röver och väldigt ont i ryggen av att sitta totalt blivkstilla för att inte väcka honom så är det väldigt mysigt. Det bästa är när han sommnar sitt/liggande över bröstet med huvudet mot min kind. En annan sak som också är fantastiskt just nu är att man kan bära Loke så han sitter och tittar över axeln. Man lägger/sätter honom över bröstet. Han kan stabilisera huvudet tillräckligt för att titta själv och han är tillräckligt stark för att inte ramla bak i ryggen. Det är super mysigt att gå runt och guppa och "sniffa", mysa, pussa och kela på honom. (När han är tyst och nöjd, vill säga). Vilket tar mig till vad det värsta är.
 
Det värsta just nu:
Han vill inte vara still, det måste hända något hela tiden. Vilket leder till att man blir tvungen att gå runt med honom för att han ska vara nöjd. Vilket blir väldigt påfrestande för ryggen efter ett tag.. 
Han rullar och kvalar numera runt Hej vilt och ingen plats förutom golvet är nu en säker zoon. Väldigt läskigt eftersom man är van vid att han inte kan ta sig någonstans..