Hemma men borta
Stockholm. 20 år. Sverige. Hemma.
Jag har bott i Stockholm i 20 år nu. På sammanlagt 11 adresser. Jag kan inte se mig sjölv bo i eller utanför någon annan stad är Stockholm. Men en vår dag som denna, när jag åker in kommunalt in till Stockholms innerstad, promenerar från Stockholms central, för att besöka S:t Eriks ögonsjukhus.
Är det som ett främmande land. Min hemstad, mitt lands huvud stad.
En helt annan värld från den jag lever i. Alla människor, lukten från avgaserna, asflaten, människors perfym, bodylotions och solkräm, den bitande röklukten, värmen, solen, bullret från trafiken och tågen, bristen på gräs och granar, gatorna som aldrig tar slut och små butikerna och resturangerna som fyller höghusens bottenvåningar. Får mig känna mig som en turist i en främmande land i en främmande storstad fast på svenska.
